Är man en dålig förälder om man tar illa vid sig när andra människor pratar/tycker illa om ens barn?
Borde man sträcka på sig och gå vidare? Eller är de okej att bli ledsen och känna sig så himla hjälplös?
Givetvis ledsen och hjälplös för sitt barnsskull och inte sin egen.
Ett litet barn som ännu inte känner till allt ont i världen, alla hemska och elaka människor.
Alla barn är oskyldiga små människor, som det inte ska göras någon skillnad på. ALLA barn förtjänar att bli älskade.
Åhh förtillfälligt är jag bitter!
Det bästa och finaste jag har!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar