Risgryn.

Jag skymtar två risgryn i Elviras mun!

Ett i ovankäken och ett i nederkäken.

Snart är där allttså 8 tänder.

Det händer så mycket hela tiden.

Elvira har blivit så medveten om allting, hon tar gärna min hand och går med bestämda steg för att visa mig någonting. Hon går själv upp för trappan när vi kommer hem, hela trappan!

Att åka bil innebär inte längre psykbryt, hon trivs himla bra där bak i sin bilstol.

Hon försöker ofta sig på att ta på strumpor och skor själv, det går inte så bra ännu med övning ger färdighet! Jag skulle kunna skriva huuuuuur mycket som helst. Hon är så duktig vår fina lilla tjej!

Flera gånger om dagen tänker jag tillbaka på när hon var liten och förstår inte att hon blivit så stor och så egen. Hon är verkligen en egen individ, en bestämd men fruktansvärt charmig sådan.

Ååååååååh min fina fina fina älskade unge!





Elvira sex månader, skallig men sååå fin !