Hon är helt otrolig!

I några dagar har Elvira haft en liten glasflisa i sin häl, igår placerade jag henne i vagnen och styrde mot kattensläkargrupp.
Dom fick skära ett litet litet snitt, sen rota ut flisan med en pincett.

Detta gjorde dom uutan bedövning, och kan ni tänka er?

Elvira sa inte ett ljud!! Eller jo, hon snackade på på sitt eget lilla språk.

Men inget gråt/gnäll/tårar eller liknande.

HELT otroligt, jag hade förberett mig på vääärldens kamp.

Nu har hon iallafall en stort plåster på hälen som ska sitta tills på måndag.

Min duktiga älskling.