En ledsen Elvira.

Elvira är en hejare på att sova.
Igårkväll somnade hon klockan nio, idag vaknade hon 10.45.
Sen sov hon middag i ca tre timmar, och sen en tid tillbaka sover hon för natten.

När hon skulle somnade för natten idag var hon väldigt ledsen, efter att jag sett den fruktansvärda filmen innan idag gjorde det SÅÅ ont i mitt hjärna när Elvira grät så.
Hon somnar alltid hos mig, eller iallafall brevid mig så hon är aldrig ensam.
Men det gjorde ändå extra ont i mig idag, jag kände mig som världens hemskaste  och sämsta mamma.
Jag AVSKYR när Elvira gråter när hon ska sova, jag vill att hon ska somna lugnt och trygg tätt tätt intill och veta att hon ALDRIG är ensam.

Jag vet ju också att hon var sådär ledsen för att hon var övertrött.
Men hennes gråt skar sååå himla mycket i mitt hjärta, som tur var somnade hon lugn på sin kudde med snuttis i handen, nappen i munnen och mitt finger i andra handen.
Hon lugnade alltså ner sig tillslut.

Men jag hatar att känna den där känslan att man är otillräcklig och att Elvira känner sig missnöjd, övergiven eller ensam. Jag vill ju att hon alltid ska känna att i mammas famn är där lugnt och tryggt och INGENTING kan hända.

Min älskade lilla unge.


(Jag är nog lite av en hormonbomb förtillfälligt)